Tunga kvällar och saknaden

någonstans där när jag inte kunde få en av dina 365 dagar till en Metallica konsert, någonstans där när du berättade om att lämna allt för nya z herregudvadjagkommersaknadig, Någonstans där när man läser gammal dagbok och inser att varken utlåvade bad&vinkvällar eller filmkvällar blivit av, någonstans där när ännu en "nästa gång du kommer hem ska vi åka skoter" och jag är hemma nästan en vecka utan att du pratar nåt om fjälltur.. Någonstans just där tröttnade jag. Tröttnade på att inte få vara din vän på riktigt. Jag är bara en hemlighet. Möjligen också att jag var en 'tidsfördrivsälskarinna'. Någonstans förlorade jag utan att jag visste att det var ett spel. Så jag fortsätter läsa min '10 punkter när livet känns tungt för att du inte är älskad av M'-lista varje kväll och hoppas på att klumpen i halsen ska försvinna. Jodå, jag har en lista för de också..

Punkt nummer 4; När ord sällan stämmer med verklighet, hur vet man då vad som är sant? Om löften bara är tomma ord och handlingar är fridlysta. Om han viskar vackra saker ena dagen och nästa knappt kan se dig i ögonen när han går. Om han inte släpper in dig innanför sitt skinn. Om han inte inkluderar dig i sin framtid.   Om     han     aldrig     kämpar     för     dig.   Då vet du nog egentligen att hans ord inte är verklighet.

Och hur mycket jag än läser listan, så kvarstår klumpen i halsen. Och faktum att jag önskar han ringde och ett herregudvadjagsaknarhonom