söndag, februari 26

Jag vill

Jag vill vara i din famn, inte vara en ytlig bekant på krogen. Jag vill känna den den där ljuvliga lukten vid gropen vid ditt nyckelben. Du gick utan att säga vad du vill. Jag vill inte vara en ytlig bekant på krogen. Jag vill vara din vän.

Skickat från min iPhone

söndag, februari 19

Varför vill du inte ha mig?

Varför vill du inte va med mig? Varför vill du inte ha mig? Varför vill du inte va med mig? Varför gör det så ont? Varför gör du mig ont? Vad gör jag för fel? M, vad gör jag för fel?

Vi skulle ju försöka vara vänner. Varför gör vi fel?

Skickat från min iPhone

tisdag, februari 14

Pulsa nysnö

När jag såg honom idag stack det till i hjärtat. Det stack till sådär som det gör när hjärtat pumpar häftstift. Dom punkterar ens lungor så det inte går att andas. Sticker sönder ens ögon tills man inte kan se klart. River upp ens hud och gamla sår. När jag såg dig idag stack det till i hjärtat. Så jag pulsar vidare i tjock tung nysnö. Och jag tänker på hur bra det är med nysnö. Raderar gamla spår, gömmer undan allt gammalt, glittrande, glimmande, rent och vitt. Varför kan jag inte få nysnö i mig? Jag vill ha nysnö och ingen som skottar. Jag vill ha nysnö istället för häftstift. Men framförallt vill jag ha dig. Du är bättre än nysnö, trots att det gör ont. Jag saknar dig.

tisdag, februari 7

Direkt från Ullådalen, en omväg runt hjärtat

Kanske är det bäst såhär. Att vi inte hörs ett tag så jag får tid att läka. Kanske är det bäst såhär. Att vi inte pratar ett tag för jag kommer bara säga något dumt. Och kanske är det bäst såhär. När du inte ringer och jag inte ringer och när vi inte ses. Då blir ingen besviken och ingen blir sårad. Inga gamla känslor flammar upp och inga sår rivs upp. Jag vill inte prata med dig längre. Det gör för ont. Det där du sa om att du var skyldig mig stort. Det hade du glömt när jag frågade om något litet. Och jag frågar väldigt sällan om nåt. Du insåg aldrig hur stort det jag offrade var. Att jag aldrig kände att jag hade något val. Att jag aldrig skulle gjort det igen. Så kanske är det bäst såhär. Att gråta just i ensamhet, och ångra vad man gjort.