torsdag, september 22

Om att inte vilja leva men inte vilja dö

Det sitter en kniv i mitt hjärta. Det sitter en kniv i mitt hjärta och så länge vi inte pratade satt den där och gjorde ont, så ont att jag trodde jag skulle gå sönder. Sen stannade du bilen och jag sa, Det finns inget att säga. Men du gav dig inte och jag gav efter. Jag kan ju inte stå emot dig, jag är ju kär. Och jag lyssnar på dig och dina ord. Tillslut vill jag bara att du ska må och ha det bra. Så innan vi skiljs skojar vi och skrattar vi. Och du tystar natten med ett farväl. Och du vrider om kniven i mitt hjärta när du kysser mig. Sedan den natten förblöder jag. Jag är inte rädd för att dö, men rädd för att leva död.

Inga kommentarer: