Sol ute, sol inne, sol i sinne

Att börja inse hur dåligt man mått under våren. Det är där jag är nu. En dödsolycka och röd snö som kommer i drömmarna. Ett storbråk med bästa vännen som bröt ner mig i små glasbitar. En kille med varma kyssar, jag trodde han var bra, men hamnar hos polis och berättar om pistolhot. Det är klart man mått dåligt. Det förstår jag ju nu. Så att fly från byn och få andas saltvatten igen var helt rätt. Tillbaka i en stormig och översvämmad by. Fortfarande storm i mig men solen håller på att kika fram. Det är den den ljusaste tiden på året och det är ljusare i mig än på riktigt länge. Och jag drömmer mig tillbaka till en ljus natt vid sjön, till fladdermöss och ankor och värmen när du höll min hand.