Svavelstickor

Han skickar sms. Jag griper efter varje strå av honom. Att komma tillbaka till vm-byn efter hummertinor och weekendresor och uppsalatok. Att komma tillbaka till snökanoner och sms som håller mig vaken om nätterna. Det är inte lätt. Jag känner mig ensam. I den här byn finns många, många vänner, dom stöttar mig i vått och torrt. Men här finns ingen familj, ingen villkorslös kärlek. Här finns ingen karl, någon som håller om och håller av. Någon som älskar. Känslan av att stå utanför och titta in. Lukten av svavelstickor. Smaken av ensamhet. Så jag griper efter varje strå av honom. Han är lite som när sista stickan brinner ut. Jag är lite som flickan som står barfota i snön.